Ibland roar jag mig med att jämföra de hundar jag har haft. Arro som var perfekt i allt jag vet, accpterade allt och alla. Han kunde lulla runt på en trädgård med andra hundar utan att bry sig nämnvärt, om han inte blev utmanad vill säga. Han blev det två gånger, men ingen kom till skada som tur var. Katja som jag hade samtidigt, gjorde vad hon kunde för att sätta sig i skräck när det gällde andra hundar. Det var för övrigt på den tiden då Dobermann var på löpsidor titt som tätt, så det var inte ofta hon fick leka med andra hundar. Det fanns däremot en Nuffe-kille som hon hade roligt med. Med människor var det anorlunda, alla hon såg var en chans att få lite exra kel. Hon blev mycket populär även bland hundrädda.

När arrax kom in i bilden hade jag/vi lite problem i familjen, och det blev inte mycket socialicering. Men med folk var det inga problem, men andra hundar gick knappt, han skulle utmana alla. När Lucas kom in i bilden var vi lite oroliga men, de kom trots allt överens, så länge Arrax fick bestämma. Lucas var den första hund jag hade som var enormt reserverad. Vissa människor kunde vara här 100-tals gånger innan han till slut släppte vaksamheten. Andra gick han och lade huvudet i knät på efter 2 minuter. Med hundar var det inga problem när det gälde Luckas. På brukshundsklubben blev han kändis för att han b.la. ylade mot tåget. När han efter några gånger uttpäckte att folk skarattade åt honom slutade han med det.

Eckie var en Schäfertik som jag fick som vuxen. Hon var fördigstöpt men, jag försökte ändra på oönskade beteenden, vilket var otroligt svårt. Efter att ha haft henne några månader fick hon canser, och den hade spridit sig så mycket att det inte fanns något att göra åt.

Charmtrollet Jackie är min 6e hund. Hon är nu 9 månader och är perfekt...tycker hon Cool   Hon vill gärna hälsa på alla hundar hon träffar. Vad det gäller människor, kan det vara lite känsligare. Men finns det bara tid och lite godis är det inga problem det heller. När vi var på vetrinärkliniken och vägde henne i går (36,8) gick hon fram utan att tveka till djurvårdarinnan och ville ha kel. Tjejjen sade: Brukar dessa inte vara reserverade mot andra? Jo erkände jag det brukar de nog vara. Men vi gör allt vi kan för att hon skall bli så här.

Som jag skrev på FB, hade dagmatte sina barnbarn hos sig i veckan när Jackie var där. Till en början var de lite försiktiga, men ganska snart försvan rädslan och det var inga problem. Om jag mins rätt är barnens far vetrinär och de har egen hund, så de är ganska vana. Den lilla flickan hade att göra med att undvika Jackies tunga. Hon lärde sig emelertid att vända bort huvudet för att slippa det messta. När kvällen kom lade lillflickan sitt huvud mot Jackie och somnade.

 

Nu ser vi fram emot nästa månad då vi får träffa alla rasfränder. Jag har lagt in om ledighet för den 30/5 men ej fått svar. Praxis på företeget är att inte ge ledigt till någon klämdagarna, så det ser lite mörkt ut. Jag får väl pressa dem, och påminna dem om mina tidigare semestrar där jag har varit mycket flexibel.