Bra kritik

Så har några av våra små gjort debut i utställningsringen.

Kuvszklubben hade sin årliga utställning i Moheda, och det är något av en favorit för mig. Förvisso och naturligtvis var det spännande för Anya, men ganska snart kopplade hon av precis som sin mor och lade sig ner när hon kunde. Tyvärr var hon den enda tiken i klassen, men det gjorde ju också att hon kom etta. Efter den rundan i ringen var det dags att möta sin bror. Det märktes att de hade tränat och de var otroligt duktiga på att visa upp honom från sin bästa sida, så vi fick nöja oss med ett BIM. Men som uppfödare blir vi ju enormt glade åt kritiken alla ”våra” tre fick.

Vår lilla foderhane Aki träffar vi ju varje vecka och pratar med fodervärden där emellan, så honom vet vi ju är en riktig goding. Men Simba har vi ju inte träffat sedan han åkte härifrån. Det är ju ingen som helst tvekan om att vi valde rätt ägare till honom. Pappan i familjen har tidigare erfarenhet sedan 80-talet av rasen och även de går på valpkurs precis som vi, med Anya och Aki.

Att komma iväg någon gång ibland på liknande evenemang, är så trevligt. Vi träffas och umgås, och så blir det lite tävling som en bonus.

Men borta bra men hemma bäst, heter det ju. Det är något som mycket väl stämmer in på mig. Jag inbillar mig att även Anya tänkte samma sak. De fyra vi hade lämnat hemma i goda händer, blev naturligtvis även de glada när hela familjen åter var samlad. Lilla Anya som hade sovit i bilen hem, var ganska pigg, men fick vila några timmar innan hon fick leka med sina bröder. När det slutligen var dags för att gå och lägga oss, gick bröderna in i valprummet och Anya bestämde sig för att sova hos oss andra.

Det var med andra ord en lyckad dag trotts att jag inte mådde så bra. Men det är ju bara att bita ihop och glädjas åt framgångarna