65 över manken

Banyasz Sven Azalea

Då har det gått ca två veckor sedan sista valpen lämnade oss.

Det känns utan tvekan ganska skönt att kunna återgå till det normala. Förvisso har vi ju en valp i huset, men en valp i jämförelse mot 8 är ju ganska enkelt. Lilla Anya är som vi trodde tidigt, en mycket aktiv liten tjej, men det kan ändå gå långa stunder då hon vilar.

Något riktigt positivt är att vi har sett en förändring på Bejke. Hon har blivit lugnare och accepterar att Anya står och sliter i henne. Men Anya vet sin plats och vet när det är dags att sluta. Ibland när Jackie känner sig utanför får de små lite extra bassning av henne.

Vi börjat fuska lite med spår. Jag har i många år tänkt prova det, men det har aldrig blivit av. Tre hundar och tre olika stilar. Jackie tar det lugnt, Bejke kör i rekordfart och Lilltjejen tar en paus ibland och funderar innan hon återtar spårandet. Tanken är att vi så småningom skall gå en kurs, för de här hundarna har verkligen nos för detta.

Anya och jag var iväg på Anatomikurs förra helgen. Hon fick mycket beröm för hur hon klarade av okända människor och att ett gäng mindre hundar lekte framför hennes nos. Jag tror att hon charmade några riktigt ordentligt. Men de tyckte att hon var stor för att vara valp, hon mäter nu 65 över manken. Det klart, jämför man med en Ruskytoy eller en Pomeranian är hon ju ganska stor.